”Ingenbarnsland” av Eija Hetekivi Olsson

 

Första meningen ”HON BANKADE  SKITEN ur honom”.  Jag tror de flesta under sin uppväx har bankat skiten ur någon eller åtminstone önskat att de hade gjort det. Jag bankade själv  alltför för sällan och önskade alltför många gånger att jag vågat skaffa mig lite respekt den vägen – det hade varit bra för självkänslan  inbillar jag mig. Att växa upp är verkligen ingen barnlek och Bullerbyanda  är nog ofta en förskönad efterkonstruktion. Jag gillar och känner stor empati för Eija Hetikivi Olssons egensinniga Miira. Hon är en överlevare och absolut inget offer. Jag gillar Miiras självkänsla och tro på sig själv och jag gillar Hetikivi Olssons språk som också är egensinnigt och inte alltid helt lättläst. Jag får läsa om vissa meningar flera gånger. ”Ingenbarnsland” kunde lika gärna haft titeln ”Mångenbarnsland” för Miiras utanförskap är vi många som har upplevt på olika sätt och många barn är mitt uppe i sitt ”ingenbarnsland” i detta nu. Läs den här boken som är ett stilistiskt äventyr och en mycket stark, viktig och berörande uppväxtskildring.

Läst | uppväxtskildring | |
Upp